Ytterligare en jobbig dag på mitt arbete. En massa kablar och jox som vanligt. När dom andra gick hem tog jag en liten bilutflykt på drygt 20 mil. Bra avkoppling tycker jag. Man måste ju hinna fundera lite på dagarna också. På radion skulle några tjejer berätta vad som var bra med killar och vad dom tände på hos killar. Jag lyssnade lite intresserat men som vanligt kände jag inte igen mig i beskrivningarna. Efter en stund blev jag räddad av bilradion som slocknade alldeles av sig själv. Den ville inte starta igen utan behövde kylas av först. Då kunde jag fantisera alldeles själv utan inblandning av näsvisa låtsastyckare. Det kändes genast mycket bättre.
Jag tyckte att jag ideligen blev omkörd av gamla slitna Volvo 240 som gungade fram i alltför hög fart. Samhällets utslagna trodde jag. Fenomenet kan också ha berott på att jag körde mellan Kramfors och Härnösand.
Nu är klockan 22 och men trodde den som vanligt var 23.30 som den brukar vara när jag kommit hem från jobbet. Igår alltså, jag anpassar mig så fort. Är det IQ, EQ eller kanske DM? Vanligt hederligt dåligt minne alltså.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar