Avgår 4.37, ankommer 23.16, lite trött blir man. Från flyget känner man lockelsen, svik din klass, här får du frotteras med de andra. Okej, jag köpte två flaskor vin. Okej, jag köpte en flaska konjak. Okej, jag läste DI. Men mitt ursprung är i arbetarklassen. Solklart, går inte att trolla bort. Jag ser hur mina kollegor förtrollas av flyget. På något sätt får flygkapitalet boskapstransporten att kännas rätt. Man är en vip liksom, trots att man egentligen bara är en massa som ska skyfflas hit och dit på effektivaste sätt. I min ryggmärg sitter det att tåget är rätt. Järnvägen och centralstationen har alltid varit folkets, är fortfarande folkets och kommer förmodligen att våra så ett tag till. De utslagna får man på köpet, dom bor ju i stan, inte på Arlanda.
Nu är det sent, jag är trött, nu ska jag nog betala medlemsavgiften till skattebetalarnas förening. Djupare än så sitter förmodligen inte min solidaritet med skatteverket.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar