Dagbok fredag 15 januari

Inte somnade jag tidigare på torsdagskvällen som jag planerat utan snarare tvärtom. Och på fredag morgon fick jag straffet. Klockan halv fem pep det från väckningsanordningen. Till råga på allt skulle jag flyga idag. När kallelsen kom hade jag glömt bort att det numera går ett tidigare X2000 än det som är i Stockholm 9.15. Flyget hem var för att jag fortfarande trodde att det skulle bli en fjällresa på fredagskvällen. Men så skulle det inte alls bli.
På flygbussen till Arlanda började tankarna från mötet skingras och jag kände hur fredagsångesten kom krypande. Nu ska jag lura dig tänkte jag och somnade. Tretton minuter före avgång tittade jag på skärmen och läste: "Sundsvall 42 STÄNGD". Det var jag och en höjdare från Telia med årskort som stod där vid gaten och såg snopna ut. -Planet står ute på plattan och bussen har gått, var förklaringen vi fick. Ingen fjällresa alltså. Nu började det kännas lite jobbigare och väl hemma måste jag göra något drastiskt för att kunna somna nöjd och glad.
Ett snabbt mål nödmat och sedan plockade jag fram mina syntetkläder och kängorna. Jag kämpade genom snön som börjar bli ganska djup uppför berget i mörkret. Jag skulle hälsa på mina kära vänner i radiostationen och klappa om dem inför helgen. Jag kände mig som liemannen när jag gick fram till den äldste och mest erfarna av dem. Hon har blivit lite gnällig med åren och är ganska påfrestande för vårdpersonalen. Nu var det dags efter trettiotalet år. Jag stängde av tillförseln av näring och hon tystnade direkt. Nu när det var nästan tyst hörde jag hur en annan av gamlingarna också börjat gnälla. Ett högfrekvent pip som förstört hörseln för många av oss som behövt vistas därinne i dagar och veckor.
Som vanligt gjorde skogspromenaden susen och jag somande ovaggad och längtade nästan efter att få gå till jobbet på lördan och pappersberget på mitt skrivbord.